Konsten att vara usel

Hejsan!
Sitter här på jobbet och skriver. Slutar kl 20.00 idag. Jag vet inte om jag får vara inne på internet, tror inte det, men just nu bryr jag mig inte. Det finns ändå ingenting att göra. Verkligen ingenting.

Alla människor har brister. Jag har själv precis upptäckt en som jag har. Jag är en usel undersköterska/sjuksköterska. Det har blivit så uppenbart nu på sistone. Nej, men om man ser det såhär: Vad gör jag på sjukhuset egentligen? Kokar kaffe, plockar disk och tar hand om tvätten. Men när det kommer till riktiga uppgifter gällande undersköterskor/sjuksköterskor, då räcker man inte till. Inte får man röra patienterna och inte får man hjälpa dem med ärenden heller. Det måste man vara arton för att göra. Alltså är man en usel sköterska fram till 18-års ålder. För ingen undersköterska kokar väll bara kaffe eller plockar ur disk? De kallar mig sköterska här på sjukhuset, men jag känner mig inte som en sådan. Jag känner mig bara överflödig.

Det hade varit bättre om jag hade fått komma hit som 18-åring, som en "riktig undersköterska/ sjuksköterska".

Det här inlägget har tagit lite längre tid än vanligt. Måste nämligen avbryta skrivandet och byta till en sjukhusrelaterad hemsida om det kommer förbi någon. Sedan gäller det bara att se så intresserad ut som möjligt...

Adjöken!

Till Rebecca:
Nu är de påpekade uppgifterna ändrade ;)