Sur som en citron, glad som en persika

I många långa dagar har man stått ut med eländet. Saker har fastnat och gått sönder. Det har gjort ont och det har skavt. Men nu är det över! Hallelujah moment! Idag har nämligen skrotet tagits bort. Efter två och ett halvt år är det äntligen över! Jag kan le igen, utan att känna mig dum. Idag har friheten återinfriats, idag åkte nämligen tandställningen all världens väg! Jag kan inte sluta le. Det är så härligt. En befrielse, verkligen. Börjar faktiskt få ont i käkarna efter alla leenden. Efter en och en halv timme hos tandläkaren var man befriad. Äntligen. Tandläkaren själv verkade också glad. Hon gick nämligen runt till de andra på kliniken och berättade den glada nyheten. "Titta där sitter en lycklig flicka". Jo, det är sant. Haha. Och där satt jag och log när alla gick tittade åt mitt håll. Hela situationen blev lite komisk^^.

Lycklig.

.

.

.

.

.

(Vad rubriken hade med texten att gör vet jag inte riktigt. Men glad är jag i alla fall!)

LONDON

Hello!

Äntligen har jag vilat upp mig tillräckligt mycket för att kunna berätta om min tripp till London. Haha, det var nämligen full fart hela tiden kan man lugnt säga. Billigt som de var så flög vi på sämsta tänkbara tidpunkt, på eftermiddagen. Jo, jag tycker nog att det är den sämsta tiden. Även om man skulle resa på natten så kommer man ändå fram på morgonen och har en hel dag framför sig. Men om man reser på eftermiddagen kommer man fram på kvällen och det första man ska göra är att gå och lägga sig. Nej, jag förstår varför det var så billigt.

Kom fram till hotellet 21.00, engelsk tid. Det var inte det bästa hotellet jag bott på direkt^^. Hotellägaren var helt konstig, så sliskig på något sätt. Undrar om han inte hade rökt på eller nått så som han betedde sig. Haha. Kanske. Han tyckte nog att vi också var lite konstiga. Men det var inte vi som satt i receptionen med en sunkig t-shirt och mjukisbyxor. Föresten, sa jag reception? Det var mer som ett skrivbord inträngd i ett litet rum. Haha, det var då jag förstod varför det var det enda hotellet som inte var fullbokat. Hela hotellet var lite konstigt. Han sa att de var upptagna men inte såg jag några andra gäster. Behöver jag ens berätta om vårt rum? Det var inte heller det bästa kan man säga. Det var inte ens städat. Om man drog undan sängarna, kunde man se gammalt skräp och damm. Nej, där vill jag inte sova igen. Fönstret gick ju inte ens att stänga!

Vi bestämde oss snabbt för att tillbringa så lite tid på hotellet som möjligt. Dagen därefter var den stora shoppingdagen! Haha. Vi var på Oxford Street hela dagen. Det behövdes kan jag lova. Det är så många affärer och kläder, men framför allt människor. Det var människor överallt! Faktum var att vi tappade bort oss flera gånger. Haha.
Hittade flera fina kläder som jag köpte. Köpte t.ex. en kjol efter många om och men. Det var så att när jag hittade den så fanns den bara i storlek 42. Fin som den var så var det såklart flera som köpt de andra mindre storlekarna. Men jag ville ha kjolen så jag gick och frågade personalen om de hade fler på lagret. Nej, det hade de såklart inte. Men de erbjöd mig den allra sista kjolen som satt på skyltdockan! Haha. Kände mig lite speciell när de tog ner skyltdockan tog av kjolen och gav den till mig. Mitt bland de andra flickorna som avundsjukt kollade på mig. Nej, tyvärr bara önsketänkande. Men kände mig hur som helst speciell. Tur som jag hade så passade den också!

Den andra och sista hela dagen var vi riktigt turistaktiga. Besökte både Brittish Museum och Tate Modern. Det finns väll inte så mycket att säga om dessa. Lite konst, skulpturer och läskiga inlindande mumier var allt som erbjöds. Senare på kvällen var det dags för Lejonkungen, eller som den egentligen heter The Lion King Musical. Den var verkligen bra. Om ni har tittat på filmen så har ni handlingen i musikalen som i ett nötskal. Musikalen utspelade sig så som i filmen, varvat med extra sångnummer. Men det var inte förrän musikalen började lida mot sitt slut som jag insåg hur bra den faktiskt var. Jag kan inte bestämma mig om något är bra eller dåligt om jag inte ser slutet. Det gäller flera saker, filmer, musikaler osv. Det är i slutet alla känslor kommer fram. Det är där allting händer och avgörs. Men Lejonkungen var verkligen bra. Underbar. Fantastisk. Efteråt var alla lite trötta och vi begav oss tillbaka till hotellet. Vi hoppades faktiskt på att vi skulle få slippa träffa på hotellägaren. Lite jobbigt blev det när vi inte kunde hitta till rätt tunnelbanestation. Måste erkänna att jag blev lite frustrerad. Så frustrerad att jag faktiskt höll på att peta en förbigående i ögonen så som mina armar flaxade omkring. Haha.

Sedan kom dagen då vi skulle åka hem. Vilket också skedde på sämsta tid, på morgonen. På flygplatsen köpte jag några tidningar. När man väl är i England måste man faktiskt passa på att köpa engelska tidningar. Det är roligt att läsa tidningar på engelska.^^ Kommer inte ihåg så mycket av flygresan hem, mer än att jag vaknade och slumrade till ganska många gånger...

Men London är speciellt. Nu när jag kommer hem så får man en massa frågor om man har varit på ett visst ställe. Eftersom jag har fått svara nej på de flesta har jag insett att det finns många saker att göra i London. Alldeles för många. Men jag hade faktiskt bara två dagar på mig, kan jag säga till mitt försvar. Tror att om man vill göra lite mer i London räcker det absolut inte med två dagar. Jag har inte besökt en restaurang med uppstoppade katter i taket om ni skulle få för er att fråga det. Det har faktiskt redan min farmor gjort. "Det är ju den mest kända restaurangen i London!". Även om det skulle vara det så skulle jag inte gå dit. Det finns platser i London som man hellre vill besöka^^

Slut på meddelandet.^^
Kram på er!

Redo att åka!

Nu är allt pick och pack äntligen i resväskan. Allt som allt väger det bara 7 kg!^^ Stolt. Lite genant blir allt att ha med en resväska på stadsbussen imorgon. Men, men jag får hoppas att det inte är så många på bussen... Den här gången lyckades jag faktiskt att packa riktigt bra. Annars brukar det ju bli så att man tittar sig omkring i rummet och tänker "Åhh den där blir bra, den här också och den här är ju sååå himla gullig, den kan jag omöjligt lämna hemma ." Man ser hela tiden nya saker som man bara måste ha med. Men inte den här gången. Jag har inte gett efter för frestelserna att ta med mer kläder, än i alla fall.^^

Sedan är man borta i 4 dagar då. Onsdag. Torsdag. Fredag. Lördag. När jag kommer hem kan ni ger er på att jag kommer dela med mig av allt det roliga jag haft. Jag lovar att jag kommer ladda upp tonvis med bilder. Haha. Annars så har det varit en bra dag. Min bror smutsade ner hela min moped. Han skulle visst köra genom skogen med sina kompisar på väg till badet. Sedan lämnar han mig att tvätta den åt honom! Men snäll som jag är så tvättade jag den. Jo, det är sant. Jag kan vara riktigt snäll, men bara ibland... Haha^^. Men jag tänker inte putsa hans leriga skor som han bad mig om. Där går gränsen. Man måste sätta gränser här i livet. Annars kommer alla andra bara att köra med en. Och jag tycker det var rätt stund att göra det vid ett par simpla leriga skor. Haha^^. Kanske, kanske inte. Men jag tror att han bara skämtade, så han tog nog inte så illa upp^^. Hoppas jag. Vädret är för övrigt helt underbart, har varit ute hela dagen i princip. Sommaren har äntligen kommit, i slutet av juni i och för sig. Men bättre sent än aldrig. Tittade dessutom på väderprognosen för London de kommande fyra dagarna. Sol, sol, sol, sol! Tänk att man kan ha tur med vädret i alla fall.
.
See you in four days!
XXX

Hjälp, bara tio kg i resväskan!

Idag var det ännu en släktfest. Som om man inte fått nog av det snart. Haha. Kanske. Nej, men det var faktiskt fint väder och man fick träffa kusinerna så det var väll en rolig tillställning. Annars laddar man inför resan till London. Måste försöka begränsa mig den här gången med packningen. Eller rättare sagt jag måste begränsa mig den här gången. Billigt som det är får man bara ta med sig 10 kg i handbagage. Inte nog med det så måste man ju räkna bort vikt som man sedan ska använda på hemvägen. Kommer ju shoppa som en galning därborta. Man måste ju få med mig det hem också^^
Kram!

.

.

Träffade Astrid och Cissi igår. Om ni undrar var bilderna kommer ifrån så är det på Cissis gosiga katt Caspar!^^

En midsommar, en dusch och ett problem^^

Har precis stigit ur duschen. Sitter här med mitt hår inlindat i en handduk och skriver. Tänker. Funderar. Kalla det vad ni vill. Hursomhelst, är någon av er som tillhör den där gruppen av människor som kan stå i duschen hur länge som helst? Och som får massor av kritik just för att ni slösar bort allt varmvatten, att det blir för dyrt och att det inte räcker till någon annan? Haha. Det gör i alla fall jag kan jag lova. Det har hänt ganska många gånger att pappa fått ropa på mig för att inte ta allt varmvatten. Ooops. Men vadå? Jag gillar att stå i duschen, det är skönt att värma sig ibland. Så är det bara. Ibland kan jag glömma bort tiden helt enkelt, det är inte så att man har en klocka på insidan av duschen som säger åt dig att gå ut. Sedan är det så att ibland när jag har mycket att tänka igenom så ställer jag mig i duschen och gör det. Det har blivit som en vana för mig. I duschen är det ingen som kan komma och störa mig, där får jag lugn och ro att tänka.

Haha. Ursäkter, ursäkter. Men jag har faktiskt blivit bättre den senaste tiden. Vet ni varför? Jo, för jag har helt enkelt använt mig av några effektiva tips. Det första är ganska obehagligt, men jag kan lova att det är effektivt. Det är helt enkelt att man, utan förvarning, överaskar sig själv med att vrida på kallvatten. Det gör att man förskräckt hoppar ut ur duschen. Det här kräver ganska stor självbehärskning, att faktiskt våga göra det. Jag kan ju säga att det funkar, gällande det som hände förut i duschen^^. (Se tidigare inlägg) Ett annat tips kräver också stor beslutsamhet. Man räknar helt enkelt ner från t.ex. tjugo eller trettio. Och när man kommer ner till noll måste man kliva ut ur duschen. Inga ursäkter, ingenting. That's it. Haha. Ett tredje är för den som inte klarar av några av de andra två och helt enkelt behöver seriös hjälp. En nödlösning som garanterat funkar är att duscha precis när du känner att du behöver gå på toaletten. Förr eller senare måste du ofrivilligt gå ut ur duschen.^^. Vädigt effektivt. Sedan finns det enklare alternativ, som att helt enkelt locka sig själv ut ur duschen genom att tänka på att det finns en varm skön säng som man kan krypa ner i istället.

Mitt under midsommarfirandet igår började de vuxna prata om varmvattenproblemet. Konstig sak att diskutera under en middag på midsommarafton. Men så var det i alla fall. Det slutar med att pappa säger "Det är vissa i den här familjen som tar allt varmvatten", tittar åt mitt håll och ger mig en du-vet-att-jag-menar-dig-blick. Haha. Tack för den! Jag kanske också måste börja ta till nödlösningen snart...^^

.

Som helhet var midsommaraftonen bra. Mycket mat, mycket prat och mycket underhållning. Som alltid. Ciao!

Dripp, Dropp, Dropp, Dripp, Dropp.

Jag låter regnet sakta falla ner på mina tunga axlar. Orkar inte bry mig om det. Regnet sköljer bort alla mina tankar. Sitter tyst. Blundar. Känner hur en tomhet fyller mig. Andas lugnt. Lyssnar på ensamheten som omger mig. Öppnar ögonen. Blinkar. Låter mitt vita inre målas med intrycken utifrån.
Nystart.
Det är äntligen sommarlov.

En sol, några äpplen och lite ensamhet

Halllouu, sitter ute och skriver den här gången. Solen skiner och fåglarna kvittrar i bakgrunden. Molnen har tyvärr kommit tillbaka, men värmen håller i sig och det går ändå att vistas ute. Gräset kittlar lite skönt mellan tårna och det enda som fattas är lite juice. Tror faktiskt att jag ska gå och fixa mig det. Det skulle sitta fint med ett äpple också. Måste berätta att mamma har köpt hem världens godaste äpplen. De är liksom inte för hårda, inte för mjuka men inte heller för söta eller för sura. Och de är sådär lagom saftiga! Ja, man skulle säga att de är perfekta. Måste säga att jag gillade gröna förut men dessa röda äpplen slår dem med hästlängder. Nu har jag gått över till den hopen av människor som har försmak av röda äpplen. Usch vad goda de är! Royal Gala står det på klisterlappen, förmodar att det är så de heter. Efter några dagars ”frossande” har jag idag tagit mitt förnuft tillfånga. Nu är det äpplen som gäller istället för massvis med glass. Fast det är ju gott det med.

Nu efter att ha varit lite negativ de senaste inläggen tänker jag nu vara lite positiv. Ensam hemma, ingen som stör mig nu när jag sitter här. Ingen som säger åt mig att jag inte får ha datorn utomhus. Vilket jag tror att jag inte får, men eftersom ingen är hemma så är det inte heller någon som ser det^^ Har precis solat en timme och det är verkligen härligt. Det är det här som är fördelen med att bo på landet. Det är ingen som stör dig när du är utomhus. Jag skulle lika gärna kunna sitta här naken utan att någon skulle se mig. Men jag håller mig nog med den tanken, risken finns ju fortfarande att någon kommer och hälsar på…Haha. Men det är så fridfullt på något sätt. Det är ingenting som händer, det är ingen tid som jag måste passa. Det är bara jag och jag kan hitta på vad jag vill, utan att någon märker det. Såvida jag inte glömmer att plocka undan efter mig.

Ni kanske undrar hur det kan komma sig att jag sitter ute och skriver, nå jag tog faktiskt och lånade pappas bärbara dator och lite förlängningssladd. Allt går bara man vill. Faktum är att jag känner mig mer inspirerad att skriva nu när jag sitter utomhus. Måste dock komma ihåg att plocka in allting igen före klockan fem. För då kommer pappa hem och det är nog bäst att hålla honom på gott humör efter vad som hände med gräsklipparen. Och hör och häpna jag har faktiskt kommit ihåg att smörja in mig med solkräm! Efter att ha läst artiklar i både VLT, ELLE och VOGUE om hudcancer, kände jag mig lite mer pepp att skydda mig mot solen. Det finns faktiskt en risk, och det är nog bäst att göra vad man kan för att minska den.

Det är nog bäst att jag fortsätter att sola nu. Det går nämligen inte så bra att sola låren då man har datorn i knäet.^^
Adjöken!

En underbar morgon *host*

Så som många andra så tänkte även jag ta en dusch nu på morgonen. Men jag kan nog särskilja mig från de flesta när jag säger att jag inte kan lita på min dusch. Jo, det är sant. Jag tror numera att min dusch lever sitt eget liv och är ute efter någon sorts hämnd...^^ Ni vet när man står där och väntar på att vattnet ska bli varmt. Man riktar strålarna bortåt så att man inte riskerar att bli träffad av det kalla vattnet som föregår det varma. Just när jag står där och förbereder mig inför en varm dusch, så får jag en kall överraskning. Strålarna byter helt plötsligt håll och börjar spruta ner hela mig. Iiiiihh. Var inte direkt den starten jag ville ha på min dag! Måste nog be pappa uppgradera den. Jag tänker inte använda den mer på ett tag. Det är tur att vi har en bättre dusch på nedervåningen som fortfarande har mitt förtroende. ^^

Därför så blev jag extra glad när jag tittade ut genom fönstret idag. Nästan inte ett moln på himlen! De har äntligen svävat vidare för att fördärva någon annans solstund. Haha. Så nu kan jag i lugn och ro värma upp mig igen utomhus. Måste även meddela att pappa inte blev speciellt glad när han såg vad som hänt med gräsklipparen. Han tittade på mig och sa: " Det är lugnt Erika, det är inte ditt fel. Det är inte första gången repet går av". Men jag kunde riktigt se i hans ögon att han blev arg och frustrerad. Kan bara säga att det var tur att laget hade fotbollsträning senare på kvällen så att han fick någonting annat att tänka på!

Ses senare! Kram på er.

En rödrutig filt, ett par trädgrenar som sakta gungar i takt med vinden och som släpper igenom just precis lagom med solljus från en skinande sol. Jordgubbssaften men några klirrande isbitar står inte långt borta. Det enda som fattas är ett par riktigt goda kakor. Du sträcker dig efter kakfatet men upptäcker att det är tomt!

Haha! Här kommer receptet på kakan som jag tog med mig till knytisen som klassen hade under historialektionen. Det blev många uppskattade miner och många efterlyste ett recept, så här kommer det. Hoppas ni får lika många uppskattade miner och slipper tomma kakfat^^

Vinbärsrutor:

Ingredienser:

4 ägg

6 dl socker

6 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

200 g smält smör

o,5 l vinbär

.

Såhär gör du:

Lägg först ett bakplåtspapper i en långpanna. Sätt ugnen redan nu på 175 grader. Vispa ägg och socker. Vispa dessa två före ni har i de andra ingredienserna. Det gör att kakan blir luftigare och det betyder även godare! Häll smeten i långpannan och strö över vinbären. Det ska vara tätt och många vinbär på smeten. När den kommer in i ugnen så sväller kakan och vinbären blir mindre. Så det kommer inte bli så tätt som det ser ut att bli. Grädda i 30-40 min. Oftast räcker det med 30 minuter.^^

.

För er som inte gillar sötsaker och inte finner receptet intressant kan jag glädja er med att berätta om min dag istället. Idag var jag nämligen på upptaktsmöte med sommarjobbet. Kommer att få jobba helg, vilket betyder MER PENGAR! Haha. Väl hemma igen skulle man klippa gräset. Och som vanligt när det gäller mig och maskiner så är det någonting som knasar. Får stå ett bra tag och försöka dra igång maskinskrället. Sedan tar bensinen slut så man får springa och fylla på det, observera jag är då tvungen att stänga av gräsklipparen... Sedan när man ska starta den är det samma visa som förra gången, får dra lika många gånger igen. Och så många gånger som jag dragit i det där repet är det inte konstigt att det till sist går av. Och där står jag med hälften av repet i handen och resten sitter intrasslat i maskinen. Hur lyckas jag??^^ Det hela slutar i alla fall med att jag är tvungen att erkänna mig besegrad av denna simpla maskin och jag går in och tröstäter lite glass istället. God vaniljglass om det är någon som undrar^^


Ha dé!^^

Känner ni ibland att ni bara sitter och slösar bort tid, att ni borde ta vara på tiden bättre och göra någonting vettigare???

Sitter här och känner mig lite filosofisk^^

Ett härligt uppvaknande

Halluuu, vaknade tidigt idag! En viss Erika hade glömt att stänga av alarmet och fick 06.10 vakna till ett underbart oljud. Att man inte kan komma ihåg sånt! Dumma Erika! ^^ Första riktigt dagen på sommarlovet och man vaknar tio över sex. Härligt!

Annars så gick planerna för dagen att genomföra! Idag har jag nämligen inte gjort någonting. Tittat på tv och slappat. Unnat mig lite rostat bröd med marmelad. Mums! För den som undrar så har fotbollshelgen hos familjen Holmberg varit mindre lyckad. Både jag och mina bröder förlorade. Vill inte direkt kommentera detta utan det blev som det blev helt enkelt ^^ Fotbollsskolan rullar på som sedvanligt uppe på IP. Men kommer inte vara delaktig det här året heller, känner inte att jag orkar det just nu. Laddar som tusan inför sommarjobbet på sjukhuset istället. Not. Nej, men man får ju i alla fall pengar för det...
Ska be om att få jobba extra på helgerna så man kan få inte lite mer i plånboken. Måste ju passa på!

Kram på er!
(Har för övrigt dubbelkollat alarmet och det är avstängt kan jag försäkra er om...^^)

Vänner kommer, vänner går.

Sitter här och hör hur det smattrar på fönstret utanför. Kvällen igår blev något sorts mellanting. Det var inte tråkigt men det var inte särskilt livat heller. Om jag ska ta ut en höjdpunkt så var det väll när Jonas sjöng för oss. Nostalgi. Har lindat in mig i en filt för att få upp värmen lite. Har varit ensam hemma med bröderna i omgångar idag. Första turen var på förmiddagen när min äldsta bror hade match. Nu har min andra bror match så har blivit ensam ännu en gång. Är inte direkt avundsjuk på dem.

Nu när man är ledig har man tid att fundera över saker och ting. Komma på saker som man har glömt bort och inte gjort på ett tag. Läste Majas inlägg om att hon återupptäckt Manga, nu lagom till sommarlovet. Läs föresten hennes blogg på http://walkidiotwalk.devote.se/. För min del har en del gamla minnen väckts till liv igen. Saknar en av mina bästa barndomsvänner. Förr i tiden gjorde vi så mycket barnsliga saker tillsammans. Men det verkar som om var dag som går så tar vi ytterligare ett steg ifrån varandra. För ett halvår sedan kunde vi i alla fall säga hej till varandra på bussen. Men nuförtiden tittar du inte ens på mig, det verkar som om du inte vill veta av mig längre. Du har hittat nya kompisar och jag har hittat mina. Men kan inte undvika att känna saknad. Allt det roliga vi hade. Undrar om du kommer ihåg dem lika bra som jag gör just nu. Undrar om du fortfarande kan titta tillbaka på allt vi gjort och le tillsammans med mig. Undrar om du saknar mig...

I denna lite sorgliga stund måste jag också påpeka att jag ändå har världens bästa kompisar omkring mig. Både från den nya klassen, genom laget och från den gamla klassen på Kunskap. Vi har så mycket skoj tillsammans. Vänner kommer, vänner går. Några vänder, några består.

Älskar er allesammans!

Första gången i högklackat

Ligger här i min inte alltför nybäddade säng med pennan i hand. Dags för mitt första blogginlägg! Lite nervös kan jag erkänna att jag är, vet inte riktigt varför. Tänk, efter många om och men har jag också blivit en sån där bloggare tillslut. En liten del av av en helt enorm bloggvärld, där det finns gott om konkurrenter. Alla har ju hört om Blondinbella och Kenza och så kommer lilla jag insmygande på försiktiga tår och försöker i alla fall få några läsare ;)

Tycker fortfarande att det är lite ovant att skriva om mitt liv på Internet. Fast samtidigt kul att prova på något nytt. Det liknar första gången man skulle prova att gå i högklackat. Ovant och lite vingligt i början. Men ju mer man övade och lade tid på att gå i skorna så blev det bättre och bättre, men framförallt så gick man ju snyggare! Tror att det är samma sak med bloggandet, övning ger färdighet! Faktum är att jag väntat på rätt tillfälle att entra scenen, tyckte att det här var en bra tidpunkt. Sommarlov, den tid på året då livet är som allra friast. Man är fri och har framförallt tid över att göra något mer än skolarbete. Jag behöver nog den här tiden för att sätta mig in i bloggandet. För att kunna bli en erfaren bloggare! Skapade faktiskt min blogg för mer än en vecka sedan. Under min tid av förberedelse har jag byggt en bra grund att stå på, nämligen layouten. Har fixat och trixat i alla hörn och kanter, provat olika stilmallar och provat att göra egna. Har även försökt att förstå mig på alla kodmallar, url-adresser, headers, footers, ja Gud vet vad. Känns ändå som som jag har fått lite grepp om det nu i alla fall. Layouten är ju inte ful, eller?

Sommarlovet är äntligen här! Imorgon ska man på en uppstickare med den gamla klassen. Hoppas bara att vi kan få lite mer tur med vädret. Kommer inte bli speciellt kul om alla bara sitter och huttrar tätt tillsammans. I och för sig så finns det ju en mysfaktor i det också. Har inte något mer inplanerat på några dagar. Tror faktiskt inte att jag kommer att planera något för dem heller. Vare sig det blir fint väder eller inte så har jag unnat mig två tidningar som jag kan läsa, ute i solen eller inlindad i en filt. Tänker vila upp mig ordentligt de näst kommande dagarna. Kommer bli såå skönt att inte göra ett enda dugg. Slippa skolarbete och scheman för ett tag. Sen ligger det lite taktik i det också. Måste nämligen spara lite shoppingpengar till London den 24:e! Väl i London kommer jag såklart göra av med vartenda öre. Men jag är inte där ännu. Måtte dessa dagar gå snabbt så att man inte hinner slösa några pengar före resan!

Mitt första inlägg börjar lida mot sitt slut. Tyckte det blev ganska bra för att vara det första jag någonsin har skrivit. Men som sagt, att blogga är som att gå i högklackat. Det är vingligt och det ser inte alltid så snyggt ut i början. Men ju mer man tränar desto snyggare och bättre kommer det att bli!

Hoppas jag i alla fall! ;)