Vänner kommer, vänner går.

Sitter här och hör hur det smattrar på fönstret utanför. Kvällen igår blev något sorts mellanting. Det var inte tråkigt men det var inte särskilt livat heller. Om jag ska ta ut en höjdpunkt så var det väll när Jonas sjöng för oss. Nostalgi. Har lindat in mig i en filt för att få upp värmen lite. Har varit ensam hemma med bröderna i omgångar idag. Första turen var på förmiddagen när min äldsta bror hade match. Nu har min andra bror match så har blivit ensam ännu en gång. Är inte direkt avundsjuk på dem.

Nu när man är ledig har man tid att fundera över saker och ting. Komma på saker som man har glömt bort och inte gjort på ett tag. Läste Majas inlägg om att hon återupptäckt Manga, nu lagom till sommarlovet. Läs föresten hennes blogg på http://walkidiotwalk.devote.se/. För min del har en del gamla minnen väckts till liv igen. Saknar en av mina bästa barndomsvänner. Förr i tiden gjorde vi så mycket barnsliga saker tillsammans. Men det verkar som om var dag som går så tar vi ytterligare ett steg ifrån varandra. För ett halvår sedan kunde vi i alla fall säga hej till varandra på bussen. Men nuförtiden tittar du inte ens på mig, det verkar som om du inte vill veta av mig längre. Du har hittat nya kompisar och jag har hittat mina. Men kan inte undvika att känna saknad. Allt det roliga vi hade. Undrar om du kommer ihåg dem lika bra som jag gör just nu. Undrar om du fortfarande kan titta tillbaka på allt vi gjort och le tillsammans med mig. Undrar om du saknar mig...

I denna lite sorgliga stund måste jag också påpeka att jag ändå har världens bästa kompisar omkring mig. Både från den nya klassen, genom laget och från den gamla klassen på Kunskap. Vi har så mycket skoj tillsammans. Vänner kommer, vänner går. Några vänder, några består.

Älskar er allesammans!